Sen var det aptiten

När jag väl kom hem blev jag hungrig, och med facit i hand var det viktigare att äta än springa.
Vi har ju redan varit ute en gång idag så helt stilla har jag inte varit.
Men tro inte jag lyckas äta för det. Hungern släppte o samma ögonblick som jag tog fram mackor.
Då hade redan William ätit och någon springtur blir det inte alls.

Nu tittar jag på tunnelbanan istället.

Ska slänga upp ett inlägg med bilder från dom sista dagarna och tidsinställa några inför veckan.
Även ducha och förbereda mig inför morgondagen, sen blir det sängen.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Stammis här!

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0