Läste just en Årskrönika av 2011 hos en tjej vars verksamhet jag gillar att följa.
Jag följs av en lättnad när jag läst klart då jag inser att det inte bara var mitt 2011 som var fyllt av motgångar.

Jag mins många skratt men även otroligt mycket psykisk press. Jag öppnade mig helt enkelt för mycket för helt fel människa. Så mycket att jag knäckte mig själv.
Jag har alltid ställt upp och försökt hjälpt till över allt, läst av situationer och löst problem.
Likaså även nu. Det råkade bli mitt fall!
Och med facit i hand tog det mig en evighet och en enorm kraft att ta sig därifrån.

Jag förstog inte då hur illa det verkligen var. Det gör jag nu.
Idag när jag rest mig upp och är starkare än någonsin.

Jag vet att man lär sig av varje misstag! Och nu njuter jag varje gång jag tar ytterligare ett steg ifrån alla som aldrig lär.

Jag har några mentala spärrar kvar att komma åt för att stå helt och hållet på egna ben igen, men för varje dag som går reser jag mig upp någon centimeter till! Det får ta lite tid för jag kommer tids nog att hamna där jag ska!


Det får bli en bild från 2009 (tror jag), på klubben 360 med Maria som jag så snällt klippt bort. Bilden påminner mig om vem jag är!
Det är helt klart en av mina favoritbilder på mig själv!
Jag har lite kamera-fobi och hamnar sällan på bild. Jag har dock ställt ett löfte till mig just angående fotografering, och om det blir av kommer ni så småningom få ta del av det!