Mötet med Ingeborg började så otroligt trevlig!
Sist jag stod där i köket är 2 år sedan, då grät jag.

Jag skulle inte gråta nu.
Men Ingeborg är inte dum, hon är inte blind.
Och jag kan inte ljuga.

Jag bröt ihop totalt, jag grät så djupt inom mig att jag inte fick luft.

Vi han äta middag innan, och uppdatera om mina 2 år som passerat. 
Jag hann även låna deras gudomligt sköna massagestol. Men gråten kommer jag inte undan.