Förr om åren frös jag alltid vintertid.
Jag levde efter "vill man vara fin, får man lida pin".
Vintern 2010 bestämde jag mig för att sluta, och det var nog så väl i tiden det.
Men ikväll var det dags och frysa igen tydligen!

Nattpromenaden med William var allt annat än rolig!
Hes som jag är med denna halvförkylning jag dragit på mig och en hund som helst ligger på rygg och krålar var promenaden allt annat än uppmuntrande.

Muttrandes för mig själv om hur kalt och äkligt det var ute inser jag att det ändå är ganska mysigt.
Snön knastrar under fötterna och det glimmar små kristaller. Det är dessutom knäpptyst ute sånär som på en hostning och någon som startar en bil.
Hade inte staden varit full med lampor hade den stjärnklara himlen visat sig, istället fick jag nöja mig med månen som är väldigt vacker bara den!

 
Jag tog mig friheten att ta kort på en bil utanför porten i ett försök att visa dom vackra små kristallerna.
Med facit i hand inser jag att fokuseringen på bilderna hamnade någon helt annanstans än jag planerat!


Jag måste helt klart göra någonting åt mina bilder! Detta är ohållbart.
Jag ska starta upp en ny kategori!
Vad det blir får ni hålla ut med.

För nu ska jag försöka sova, och imorgon kommer helgens uppdatering!